Visithaparandatornio -sidan använder cookies. Läs mer här. Genom att fortsätta godkänner

x

Aino med fiskarna 

Aino statyn i Sibelius parken är en sen representant för den klassiska skulpterings stilen. Statyn skänktes till staden av Tornion Kalevalaiset Naiset.  Den var skulpterad av Nina Salo och avtäcktes 1959.

Statyn finns i Apoteksparken vid Puutarhakatu i centrala Tornio.

 

Minnesmärket för gradmätningsexpeditionen 

Denna minnesmärke hedrar den stora gradmätningsexpeditionen som utfördes i Lappland av den Franska akademikern Pierre Louis Moreau De Maupertuis mellan åren 1736-1737. Med expeditionen lade man en punkt för debatten om Jordens skepnad.

Mätningarna utsträckte sig ända från Tornio kyrkans torn till Kittisvaara i Pello. Mätningar utfördes både i den södra delen av kloten i Peru och den norra delen av kloten i Tornedalen. Under firandet av Maupertuis trehundrade årsdag 1998, renoverade man både hans minnesmärke och dess omgivande miljö, parken omnämndes till Maupertuis parken. Statyn blev skulpterad av Olof Ericson och avtäckt den 1971.

Minnesmärket finns framför Tornio kyrkan. 

 

Eetu Isto statyn (gravsten) 

Konstnären och målaren Edvard (Eetu) Isto föddes i Vojakkala den 29.11.1865. Han anses vara en av de främsta finländarna av sin tid, han kämpade för Finlands rättigheter förra århundradet och målade sitt mest berömda verk ”Anfall” i Berlin 1899. Målningen visades upp i olika utställningar i Finland, februari manifesten hade nyligen givits ut och målningens symboliska meddelande om ett hot inriktat mot landet sårade många finländare. Människor ville ha en kopia av målningen i sina hem, inte endast i Finland men även i länder som Sverige, USA och Ungern. Olika agent nätverk spred kopior av målningen till finländare, även till de som bodde långt ifrån landet. Statyn blev avtäckt 1936.

Statyn kan man se i Alatornios (Nedertorneå) kyrkogård.

 

Jägarstatyn 

Tanken om en jägarrörelse föddes i nationer av Helsingfors universiteten under första världskriget. Finland ville bli av med Ryssland, men man hade ingen arme och soldater skulle behöva tränas. Sverige vädjade mot sin neutralitet, men Tyskland som Rysslands motståndare gick med på att påbörja träningen av finska trupper. Tornio blev en viktig etapp för jägar rörelsens väg förbi de ryska gendarmerna till Haparanda. Därifrån finansierade det tyska riket reseavgifterna till träningslägret i Lockstedt. När de frivilliga fick ordern den 3.5.1916 att mobilisera till den tyska fronten, nämndes de till den ”Kungliga Preussiska Jägarbataljonen 27”. Statyn skulpterades av Niilo Savia och avtäcktes den 1965.

Statyn finns i parken Apteekin puisto mitt i centrala Tornio. 

 

Minnesmärket för Kiviranta slaget 

Det blodigaste slaget under Lapplands kriget slogs i Kiviranta vid huvudvägen av Tornio-Muonio den 4.-8.10.1944. Hundratals soldater stöp och blev skadade under striden, och nästan 400 män blev tillfångatagna av de finska trupperna. Den skulpterades av Yrjö Koskimäki och Ensio Seppänen. Avtäckningen ägde rum den 1990. 

Minnesmärket finns ungefär 2 km norr om Tornio. 

 

Hörnstenen, minnesmärket för Tornios första kyrka 

Tornios första kyrka byggdes vid slutet av det 30 åriga kriget mellan åren 1642-1647. Grundarbetet utfördes med ”egna krafter”. Åren 1644 fick man professionell hjälp med väggarnas haspnings arbete, uppbyggnaden av tornet och inredningen. Kyrkan brann ner i en eldsvåda som startades av en blixt den 21.7.1682. Den nya och nuvarande kyrkan vigdes den 11.7.1687. Statyn skulpterades av Matti Porkka och avtäcktes 2001.

Hörnstenen finns framför Tornios församlingshus. 

 

Lappland krigets artilleri minnesmärke 

Framgången av den Finska militären under de kritiska dagarna av Röyttä landstigningen och Tornio slagen hängde på håret. Tyskarna hade ett starkt artilleri medan den finska armen saknade de tyngsta vapnen. Avlastningen av skeppen som opererade under landstigningen blev lyckade, även när operationen stördes av hårt sjöväder, tyskt artilleri, 9 bombplan, ett storm på 9 beafour, tidigare sänkta skepp och en rötande kaj.

Tornios finska artilleri hade ett avgörande roll under de hårda tyska attackerna från norr och syd. Med hjälp av artilleri eld kunde man tvinga de tyska trupperna att retirera. Minnesmärket har placerats på det tredje batteriets eldningsområde, och är ett av vapnen som skjutningarna utfördes med. Statyn den avtäcktes 1987.

Kanonen kan ses vid Röyttä vägen 7 km från Tornio centralen. 

 

Flottarstatyn 

Statyn symboliserar hårt arbete och mod, den förkroppsligar färjkarlarnas anda som vågade utmana Torneälvens forsar och strömmar, samt transportera gods från norra sidan av älven på träd flottar under farliga förhållanden. Såg industrin mm. var beroende av färjkarlarna. Statyn blev skulpterad av Ensio Seppänen och avtäcktes 1961. 

Statyn kan ses i Kukkolankoski, ungefär 15 km norr om Tornio.

 

Gränsleken

Tornio grundades året 1621 på en gammal marknadsområde som var känd över hela Kalott området. Köpsmän från Viena och hela Lappland området var vana att samlas vid Tornio marknaden. Även om förhållanderna har förändrats genom åren, finns både marknads och sammarbets traditionen kvar i Tornio ännu idag. När staden Tornio fyllde 350 år 1971, skänktes en gränslek staty till staden av kommunerna i Norrbotten. Konstverken förkroppsligar mångsidigheten och framtiden av gräns sammarbetet. Statyn blev skulpterad av Ensio Seppänen och avtäckt den 1971.

Statyn finns på Victoriatorget.

 

Minnesmärket för Olympiska elden 

De olympiska spelen arrangerades i Finland 1952. Egentligen skulle de ha hållits redan 1940, men pga. andra världskriget kunde inte spelen arrangeras. 1950- talet markerade en ny början för landet, nästan tio år hade gått efter slutet av kriget, landet hade blivit återbefolkat och nästan återbyggt och krigsersättningarna var så gott som betalda. Den olympiska elden färdade till Helsingfors via Tornio, där de traditionella fackeltävlingarna arrangerades för första gången. Statyn skulpterades av Ensio Seppänen och avtäcktes 1954. 

Minnesmärket kan ses bredvid Pohja stadion. 

 

Post-linbanans minnesmärke 

Efter att Rysslands trafikförbindelser hade brytits, blev Tornio ”porten” till världen mellan öst och väst under första världskriget. För att kunna transportera posten till Sverige och resten av Europa, byggdes mellan åren 1916-1917 en 1,3 km lång luftbana över torne älven. Man drog 1 330 m långa stålvajrar mellan två stora timmertorn, där 45 st korgar transporterade postfrakt 17 m ovanför marken. Ungefär 27,7 miljoner paketer transporterades genom luftbanan under de två åren. När byggningen av järnvägsbron blev klar 1919, behövdes banan inte längre och den avvecklades. Den skulpterades av Raisa Mesilaakso och avtäcktes 1988. 

Minnesmärken finns vid gamla Röyttävägen ungefär 3 km från centralen mot Alatornio kyrkan.

 

Riksröset nr 63 

Kriget mellan Sverige och Ryssland 1808-1809 flyttade riksgränsen till Torniojoki. Det första riksröset restes i det norra hörnet av Kilpisjärvi nära det Norska och Svenska riksröset. Därifrån till södra delen av ån restes 67 stycken riksröser till båda sidorna av gränsen. De var gjorda av sten eller träd och graverades med nummer och initialerna av landets härskare. De viktigaste röserna hade även riksvapnet ingraverat i dem.

Riksröset nr 63 finns vid gamla tullen på Näräntie.

 

Minnesmärket för Röyttä landstigningen 

Kriget i Lappland startade som ett sk. Skuggkrig, där schemat för tyskarnas retirering hade planerats med finländarna. Verksamheten avslöjades och Ryssland krävde mer konkreta handlingar från Finland. Den mest avgörande handlingen var landstigningen i Tornio. 2 900 soldater lastades i tre olika skepp i Uleåborg och den första attack vågen anlände i Röyttä hamnen den 1.10.1944.

Operationen i Tornio hade börjat, och tyskarna visste inte var trupperna kom ifrån. Ytterligare två stycken attackvåg skickades från Uleåborg, och när den fjärde vågen anlände, så hade Tyska dykbombare anlänt och sänkt två finska skepp. Landstigningen i Finland var en konspiration mellan våghalsighet och lycka. Om lyckan hade vänt ryggen åt finländarna så hade följderna varit katastrofala. Statyn blev skulpterad av Ensio Seppänen och avtäckt 1973.

Minnesmärken finns vid Kromivägen ungefär 2,5 km från Tornio centralen.

 

Finska krigets minnesmärke 

Av de många krigen som utkämpades mellan Sverige och Ryssland, blev den sk. Finska krigen den mest ödesdigra kampanjen för finländarna. Efter att den svenska armen hade förlorat avgörande slag, blev de tvungna att dra tillbaka från Olkijoki den 31.11.1808 till baksidan av Kemijoki, men där utväntade en ny katastrof. Symptomer av en spridande sjukdom bland trupperna hade manifesterat sig redan i södra delen av Uleåborg, men det var under färden till Kemijoki när sjukdomen började härja på allvarl, ungefär 250 män blev utmattade och frös ihjäl.

Sjukdomen fortsatte att sprida sig bland soldaterna efter att man hade anlänt till Tornio. Under års-skiftet 1808-1809, dog drygt 2 000 soldater på ett fåtal veckor. De döda blev begravda i Suensaari och Pirkkiö kyrkogårdarna, men till slut hann man inte gräva fler gravar och man var tvungen att viga vanliga markslätter till begravningsplatser. Dessa kan finnas i Elsanvainio, Virkamaa, Laivajärvi, Ruottala, Kaakamo och Alatornio.

Det finns nio olika minnesmärken av finska kriget i Tornio-Haparanda området.

 

Minnesmärket av det Nordiska kriget 

Det Nordiska kriget utkämpades av det svenska riket mot Ryssland, Polen och Danmark mellan åren 1700-1721. Uppgörelsen av kriget och sveriges förlust hände på de södra fronten. Den mest avgörande striden förlorade man i Poltava den 28.6.1709, och snart efteråt flydde Kung Karl XII till Turkiet och Sveriges status som stormakt började kollapsa.

Redan året 1715 ockuperade Ryssland även Finland, landet var ockuperat ända upp till Kemi och detta markerade början till det stora hatet. När Sverige retirerade från landet, tog de med sig krigsmaterialet och soldaterna. Området västerut från Kemijoki blev därför ett mål för fiendens anfall och plundringar.

Tornedalen blev aldrig bemannad, detta var civilbefolkningens och böndernas förtjänst. Dessa formerade frivilliga trupper som avvärjade fiendens anfall. Det största avvärjnings slaget tog plats i Kaakamo den 15.3.1715. Det var ett så kallat motti slag, där drygt 500 Ryska kazaker marcherade rakt in i en motti som hade planerats av finländarna. De ryska förlusterna blev stora och de som överlevde, flydde snabbt därifrån. Minnesmärket avtäcktes 1982.

Minnesmärket finns i Kaakamo.

 

Minnesmärket för slagen i Tornio 

Efter att Finland hade blivit självständigt den 6.12.1917 och Ryssland erkänt självständigheten den 31.12.1917, fanns det ingen nationell enighet kvar. Det blev krig mellan två olika folkgrupper, de röda och de vita. När de Ryssar som fortfarande fanns kvar i landet, gick med på de rödas sida, betydde det även att man hamnade i krig med Ryssland.

Ett av slagen tog plats vid järnvägsspåren i Tornio stationen den 6.2.1918 mellan M.F. Jacobsons trupper och Ryska trupper som var på väg att dra sig tillbaka. Den korta striden slutade med Jacobsons seger. Båda sidorna förlorade 9 män. Statyn är skulpterad av P. Riihimaa och avtäckt 1938. 

Minnesmärket finns vid järnvägsstationen i Tornio.

 

Offentliga minnesmärken i Tornio, se karta

Muistomerkkiopas